Över 700 båtflyktingar till Kanarieöarna

Den så kallade "långa kanotkrisen" inträffade 2006. Det året anlände mer än 31 000 båtflyktingar.

Hittills i år har det varit cirka 7 000. I september var det cirka 500 per vecka.

Båtarna som anlände på fredagen kom till Gran Canaria, Teneriffa, Lanzarote och Fuerteventura, enligt Twitter-meddelanden från räddningscentret.

423 flyktingar anlände till Teneriffa i fyra långa kanoter, 199 kom till Gran Canaria i tolv båtar av pateratyp, fem pateror med minst 73 passagerare kom till Lanzarote och en båt med minst sex passagerare till Fuerteventura.

Båtarna som anlände till de två sistnämnda öarna kom till land innan de upptäcktes. De andra möttes utanför kusten av sjöräddningstjänsten.

Det exakta antalet passagerare har inte fastställts i skrivande stund.

Krisvarning

Spaniens migrationsminister José Luis Escrivá besökte Gran Canaria igår, samma dag som det stora antalet båtflyktingar anlände. Han varnade vid en presskonferens att Kanarieöarna riskerade en flyktingkris i linje med den som ägde rum 2004-2008 och sade att den spanska regeringen måste ge ett liknande svar på problemet som de gjorde vid den tiden.

Escrivá medger att det tillfälliga mottagningslägret i hamnen i Arguineguín på Gran Canaria inte uppfyller kraven för flyktingmottagning, och att bättre lösningar måste hittas de första 72 timmarna efter ankomst.

Detta händer med flyktingarna

De flesta små båtar upptäcks av kustradar eller observatörer och möts av sjöräddningstjänsten innan de kommer till land. Passagerare transporteras till en av ö-hamnarna.

Alla flyktingar och andra invandrare som anländer till Kanarieöarna i små båtar arresteras vid ankomsten efter att ha fått en hälsokontroll från Röda korset och ett covid-19-test.

Barn och mödrar som kommer med barn arresteras inte.

Polisen kan hålla dem som inte placeras i isolering, i karantän eller på sjukhus gripna i upp till 72 timmar, medan identitet och ursprungsland fastställs och de ställs inför en domare.

Då har de som inte omedelbart skickas tillbaka, som före pandemin utgjort huvuddelen, inkvarterats i mottagningscenter.

De som inte kan eller vill söka asyl placeras i låsta interneringscenter (CIE) eller i andra byggnader som är riggade för detta ändamål tills de utvisas.

I avsaknad av plats i andra mottagningscenter har många asylsökande ibland också placerats i CIE.

Det är volontärer i Röda korset och det spanska flyktinghjälpen CEAR som huvudsakligen tar hand om dem som anländer.

På de inkvarteringscentra och kriscentra som tillhandahålls kan de nyanlända stanna i upp till 60 dagar. Asylsökande kan stanna i mottagningscentra tills ansökningarna har behandlats. 

De som inte ska returneras får delta i spanskakurser och annan undervisning för att vara rustade för att integreras och leva i Spanien.

CEAR (Spanska kommittén för flyktinghjälp) ger juridisk hjälp till dem som behöver det.

Spanien har returneringsavtal med Algeriet, Marocko, Mauretanien och Senegal.

Översättning:

Thomas Nilsson<thomas.nilsson@canariajournalen.no>