Här säljs flest bostäder till utlänningar

Fyra av tio bostäder som såldes i provinsen Santa Cruz de Tenerife under årets tredje kvartal köptes av utlänningar.

San Miguel de Abona Teneriffa

San Miguel de Abona på Teneriffa.

Det är dock inte en kanarisk provins, utan en medelhavsprovins som toppar listan över bostadsförsäljningar till utlänningar.

Det är också en provins med mycket turister, nämligen Alicante.

Nummer två är Santa Cruz de Tenerife, som även omfattar öarna La Gomera, La Palma och El Hierro.

Las Palmas-provinsen, som inkluderar Gran Canaria, Fuerteventura och Lanzarote, är nummer sex på listan. Här köptes ungefär två av tio bostäder av utlänningar.

Canariajournalen ger dig en översikt över andelen bostäder som såldes till utlänningar under årets tredje kvartal, provins för provins.

Procentuella andelen bostadsförsäljningar till utlänningar under årets tredje kvartal:

Alicante: 42,80 prosent

Santa Cruz de Tenerife: 40,46

Malaga: 33,95

Balearene: 31,45

Girona: 28,10

Las Palmas: 21,29

Murcia: 18,37

Almería: 17,23

Tarragona: 11,94

Castello: 11,94

Valencia: 11,55

Barcelona: 10,32

Lleida: 9,67

Huelva: 9,00

Navarra: 7,67

La Rioja: 7,64

Zaragoza: 6,83

Huesca: 6,55

Granada: 6,47

Guardalejara: 5,72

Madrid: 4,99

Sevilla: 2,53

A Coruna, Lugo, Salamanca, León, Oruse, og Pontevedra: Mindre än 1 procent.

Spania: 15,9 procent

Källa: Notarenes forening

Bostadspolitiken under lupp

Debatten om en eventuell begränsning av bostadsförsäljning till utlänningar har blossat upp på Kanarieöarna och Balearerna den senaste tiden.

Den här veckan framförde Nueva Canarias politiska parti en önskan att utreda frågan om begränsningar av försäljning till utlänningar i första hand i en nyinrättad kommission.

Det handlar alltså inte om att införa en begränsning nu, utan om en utredning.

Begäran om en utredning kom från partiets talesperson, Luis Campos.

Nueva Canarias är till vänster i politiken, sitter i Kanarieöarnas samarbetsregering tillsammans med tre andra partier och har även presidentskapet på Gran Canaria.

Bakgrunden till partiets önskemål är att prisnivån på bostäder har skjutit i höjden så pass att allt färre fastboende med kanariska lönenivåer har råd att köpa bostad och hyrespriset har följt samma kurs.

När detta kombineras med att utlänningar köper en historiskt hög andel av bostäderna, och dessutom betalar mycket mer per kvadratmeter i genomsnitt än kanarier och andra spanjorer, har en djup oro uppstått i vissa politiska kretsar, institutioner och bland många vanliga medborgare.

Utlänningar som inte bor på Kanarieöarna betalade i snitt 2 522 euro per kvadratmeter under årets tredje kvartal, enligt rapporten från notarier.

Bosatta kanarier betalade i genomsnitt 1 622 euro per kvadratmeter och bosatta spanjorer som inte är födda på Kanarieöarna betalade 1 560 euro per kvadratmeter.

Statistiken säger inget om pris i förhållande till läge och standard. Faktum är dock att läget överträffar standarden.

Lönenivån på Kanarieöarna är inte i närheten av att matcha den nuvarande prisnivån på bostäder i områden som de flesta utsläppen finner mest attraktiva.

Lång och svår process

Det är mycket som måste klicka på plats innan några restriktioner kan införas, både juridiskt, administrativt och politiskt, och det är en lång väg kvar till ett förverkligande.

Samma diskussion har pågått högljutt på Balearerna och i Barcelona redan länge.

Alejandro Armas Diaz . Foto: Universität Leipzig

Kan orsaka bostadsbrist

Den kanariske geografen Alejandro Armas Diaz, som arbetar vid universitetet i Leipzig, påpekar för tidningen Canarias Ahora att poängen är vad bostäderna används till, inte om de är köpta av utlänningar eller spanjorer.

- Om bostäder köps för att hyras ut som fritidshus minskar bostadsutbudet för fastboende, påpekar han.

Ett annat scenario är att bostäder köps för att rustas upp så att en högre hyra uppnås. Det kan starta en process som går mot social förändring och gentrifiering, påpekar han.

Gentrifiering innebär att personer från medelklassen eller som har en högre utbildning flyttar in i bostadsområden som domineras av arbetarklassen eller underprivilegierade grupper.

Barcelona vidtog åtgärder

På Balearerna har det politiska partiet MÉS per Menorca bett att "sekundärhem äter upp primärhem" måste förhindras.

I Barcelona infördes förra året en särskild stadsplan för turistboende, vilket har stoppat tillväxten av uthyrning av fritidshus.

Olika restriktioner

Restriktioner för bostadsförsäljning har redan införts på andra håll i Europa.

På Malta måste du till exempel vara bosatt i minst fem år för att kunna köpa en andra bostad.

På Åland finns restriktioner mot att äga egendom om du inte är folkbokförd som bosatt.

Försök till restriktioner har även införts utanför Europa.

I Toronto, Kanada, har en särskild skatt på 15 procent införts på köpeskillingen som utomlandsboende

Översättning: Thomas Nilsson thomas.nilsson@canariajournalen.no

Tags