Turiststränder behöver fler stenar för att överleva

Resultat och slutsatser från en nyligen genomförd undersökning av stränder på Teneriffa, Fuerteventura och La Palma presenterades vid en kongress som anordnades av det spanska geografiförbundet (AGE) förra veckan. Studien har ännu inte publicerats.

Sex av tio är turistiska

Studien kvantifierar för första gången hur många platser längs kusten som används för turism.

Sex av tio stränder på de tre ovan nämnda öarna är utvecklade för turism, framkommer det.

På Teneriffa är 40 stränder turistiska, på Fuerteventura åtta och på La Palma två.

Förstör ekosystemet

Mänsklig inblandning, inklusive byggnader, vågbrytare, vallar och byggandet av konstgjorda sandstränder, har lett till förändringar i ekosystemets dynamik, enligt forskare bakom studien i en artikel i tidningen Canarias Ahora.

Många av stränderna riskerar att försvinna eftersom klimatförändringarna leder till stigande havsnivåer och fler stormar.

Syftet med forskningen är att avslöja motsättningarna mellan bevarande och utveckling.

Forskarna vill ta reda på om skötseln av strandområdena motsvarar strändernas naturliga funktion, eller bara handlar om att sälja en produkt som inte är i linje med vad naturen erbjuder.

Stränderna behöver klippor

- Bland annat behöver stränderna fler stenar och fler stenblock, säger forskaren som leder studien, Levi García Romero.

Han är medlem i Institutet för Oceanografi och globala förändringar (IOCAG) vid universitetet i Las Palmas Las Palmas.

Stränder som ligger nära raviners mynning bör ha en sammansättning som huvudsakligen består av stenar och stenblock av hänsyn till material som transporteras genom avrinning, framhåller forskarna.

Konstgjord bidrag av sand förvandlar dessa stränder till sandstränder året runt.

- Byggandet av infrastruktur förstör strändernas kulturarv, enligt forskarna.

Vallar och vågbrytare förändrar dynamiken när sediment byggs upp på platser där detta inte borde hända.

Skräck exempel

Ett tydligt exempel är det skyddade Corralejo-området på Fuerteventura, där turistnäringen har lett till en minskning av det naturliga kustlandskapet och förändrat sandens sammansättning.

Corralejo-området har en yta på 18,35 kvadratkilometer och består av vita sanddyner avbrutna av basalt, klippor och grottor.

År 1969 hade mindre än sju hundradels kvadratkilometer på området bebyggts av människor. Nu har det ökat till 3,21 kvadratkilometer, visar forskarna.

Utvecklingen har lett till instabilitet i sanddynerna, störningar i sedimentdynamiken, en minskning av kustområdet och förlust av geologiskt och geografiskt arv, betonas det.

Landskapet och hur ekosystemet fungerar har helt förändrats.

Total omvandling av Las Americas

Något liknande har hänt på andra håll och på andra öar.

Garcia pekar på Las Americas i kommunen Adeje på södra Teneriffa.

Där finns en klippa runt en två kilometer lång strand som tidigare var insprängd med stenar och stenblock.

Nu, efter turismsatsningen, är det en konstgjord, gyllene sandstrand överallt.

Eftersom den marina dynamiken inte längre fungerar måste stranden skyddas av vågbrytare och vallar.

Kommer att vara borta på lång sikt

Stränder är en viktig resurs för turism, men den naturliga dynamiken i strandsystemen har inte beaktats, säger García Romero.

- Om tillgången på sand från havet störs kommer det på lång sikt att leda till att stränderna försvinner, hävdar Emma Pérez-Chacón, medförfattare till studien och professor i fysisk geografi vid universitetet i Las Palmas.

En tidigare studie utförd av Kanarieöarnas regering fann att upp till 147 stränder på Kanarieöarna kan försvinna innan år 2050 om det värsta scenariot med klimatförändringar blir verklighet, och nästan hälften till år 2100.

Mogán är i en dålig position

Ett av de mest utsatta områdena är turistkommunen Mogán på sydvästra Gran Canaria, där det finns flera konstgjorda anlagda stränder.

Nästan alla stränder i Mogán riskerar att försvinna i slutet av detta århundrade, enligt en annan vetenskaplig studie.

Byggnader och annan infrastruktur som uppförts strax bakom stränderna bidrar också till problemet och blockerar sandens naturliga rörelse med vinden, betonas i studien.

- Mogán är ett tydligt exempel på vad som kan hända om man inte vet hur dynamiken i naturliga strandsystem fungerar, säger García Romero.

Regenerering behövs

- Vi måste studera de dynamiska och sårbara områdena och sedan utveckla för regenering av ekosystemen, säger Pérez-Chacón.

Hon insisterar på att den naturliga tillgången på sand och cirkulationen av sand måste respekteras, annars dör stränderna.

Översättning: Thomas Nilsson thomas.nilsson@canariajournalen.no

Bli en privat sponsor du också! Canariajournalen har valt att ha allt innehåll utanför betalväggar och finansierar sin drift med annonser och privata sponsorer, utan prenumeration eller pressstöd. Det kostar pengar att driva kvalitetsjournalistik, och du kan hjälpa oss att bli ännu bättre: Bli sponsor, Vipps eller Swish en valfri slant pengar: Vipps: 95 74 94 69. Swish: 070 2314 263. Tack på förhand för ditt stöd !