Rekordmånga flyktingar i en båt till Kanarieöarna
Aldrig tidigare sedan den första flyktingbåten anlände till Kanarieöarna 1994 har så många anlänt i en och samma båt som på onsdagen.
En lång kanot från Senegal, packad med 271 personer, anlände till La Restinga på El Hierro på tisdagskvällen.
Antonio Rodríguez Verona, chef för Röda korsets grupp som tar hand om migranter som anländer till hamnarna på Kanarieöarna, berättade för nyhetsbyrån Efe att det inte har varit så många i en båt tidigare, som han kan minnas.
Canariajournalen känner till en båt som 2006 anlände till Teneriffa med 229 passagerare.
Inget utrymme att röra sig
Åtta till tio passagerare satt axel mot axel i båten utan utrymme att röra sig, enligt Efe.
Så har de suttit i minst en vecka ute på Atlanten under den mer än 1500 kilometer långa resan till Kanarieöarna.
Den långa kanoten är 28-30 meter lång och fyra meter bred.
75 minderåriga ombord
75 av passagerarna är minderåriga och det fanns både män och kvinnor ombord, skriver sjöräddningstjänsten på Twitter.
Tre av passagerarna fördes till en vårdcentral för behandling.
Räddad nära land
Den långa kanoten befann sig bara en kilometer från kusten när den möttes av en sjöräddningsbåt som fick passagerarna säkert in i hamnen La Restinga på södra El Hierro.
Risken är stor att olyckor inträffar om båtarna tar sig i land på egen hand. Därför läggs stor vikt vid att de får hjälp.
Det var också två andra långa kanoter som anlände till El Hierro på tisdagen med 127 respektive 91 passagerare, och en båt med 79 passagerare till Fuerteventura.
Stor ökning
Under årets första nio månader kom nästan 15 000 flyktingar och andra migranter från Afrika till Kanarieöarna i små båtar, 20 procent fler än förra året, enligt en rapport från inrikesministeriet.
Under de första tre dagarna i oktober har antalet redan ökat snabbt mot 16 000.
Hittills i oktober har båtar anlänt till El Hierro, Teneriffa, Gran Canaria, Lanzarote och Fuerteventura.
Lång och farlig resa
De långa kanoterna har oftast den längsta resan bakom sig, minst en vecka ute på öppet hav, eftersom man färdats från Senegal eller Mauretanien.
Dessa båtar hamnar oftast på Teneriffa eller El Hierro, ibland till och med på Gran Canaria.
Den långa resan ökar risken för haverier eller felaktig navigering längs vägen, med katastrofala konsekvenser.
Många sådana båtar har försvunnit spårlöst till havs.
Ofta flera på hösten
Myndigheterna förväntade sig att antalet ankomster under höstmånaderna skulle öka, eftersom det är ökad politisk oro i Senegal och våldsamma konflikter i Sahelbältet, inklusive i Mali.
För att undvika vinterns stormar ute till havs ger sig många båtar ut på sin resa på hösten.
De 14 båtar som sjöräddningen stationerar på Kanarieöarna har fullt upp under höstmånaderna.
95 procent upptäcks
Statistiken visar att 95 procent upptäcks innan de kommer i land på Kanarieöarna. De plockas alla upp av sjöräddningen och ibland av patrullbåtar från Guardia Civil.
Sju av tio båtar på väg till Kanarieöarnas kust upptäcks av ett radarsystem, kallat Siva, som övervakar småbåtstrafiken längs Kanarieöarnas kust, enligt uppgifter från regeringen.
De flesta andra upptäcks av sjöräddningstjänstens flygplan eller båtar, och observatörer i fiskebåtar, fritidsbåtar och handelsfartyg.
29 år sedan rutten öppnades
Den första båten på den så kallade migrantrutten till Kanarieöarna, eller Atlantrutten, anlände till Fuerteventura med två personer från Västsahara ombord den 28 augusti 1994.
Sedan dess har nästan 180 000 flyktingar och andra migranter överlevt resan över havet från Afrika till Kanarieöarna i rangliga små båtar.
År 2005 anlände de första långa kanoterna från Senegal, och året därpå inträffade en stor flyktingkris, då 31 678 människor anlände. År 2007 anlände 12 468.
Dessa år kallas den stora kanotkrisen, eftersom de flesta anlände i stora långa kanoter (cayucos) från Mauretanien och Senegal.
På den tiden hade Kanarieöarna inget mottagningssystem för att hantera detta.
Nu har man ett stort och erfaret mottagningssystem, om än med sina brister.
Översättning: Thomas Nilsson thomas.nilsson@canariajournalen.no
Bli en privat sponsor du också! Canariajournalen har valt att ha allt innehåll utanför betalväggar och finansierar sin drift med annonser och privata sponsorer, utan prenumeration eller pressstöd. Det kostar pengar att driva kvalitetsjournalistik, och du kan hjälpa oss att bli ännu bättre: Bli sponsor, Vipps eller Swish en valfri slant pengar: Vipps: 95 74 94 69. Swish: 070 2314 263. Tack på förhand för ditt stöd !
