Calimaperioderna allt längre på Kanarieöarna
Har det varit mer calima, det vill säga sanddis från Sahara, på Kanarieöarna de senaste åren? Canariajournalen har undersökt det och ger dig svaret.
I år har det redan blivit tre långa och tunga perioder med calima.
Många läsare av Canariajournalen har uttryckt åsikten att det måste ha varit fler calima på Kanarieöarna under de senaste åren.
Det kan tyckas så, men det är bara delvis korrekt.
För att säga att det är en trend i den ena eller andra riktningen måste vi titta på utvecklingen under många år.
Ohälsosamma sandpartiklar
Många människor lider hälsomässigt av calima.
Det är framför allt personer med astma, KOL, lungfibros och hjärt-kärlsjukdom samt personer som har influensa eller covid som är särskilt utsatta för hälsorisker.
Därför är det viktigt för många människor att få besked i förväg om kommande calima, och att ta reda på om de är, och kommer att bli, ett stort problem.
Vissa läsare har sagt att de inte vill återvända till Kanarieöarna efter att ha upplevt många eller långvariga calima med en hög koncentration av sandpartiklar.
Vi söker sanningen
I den här artikeln fokuserar Canariajournalen på utvecklingen av calima på Kanarieöarna sedan 2013.
Under calimaperioderna i år har det många gånger varit stora överskridanden av den hälsogräns som fastställts av Världshälsoorganisationen för luftkvalitet.
Det dagliga gränsvärdet har överskridits vid ett antal mätpunkter.
Mellan 2013 och 2022 har det också förekommit vissa överskridanden av det årliga gränsvärdet.
Du kan läsa om detta längre ner i artikeln.
20 calima per år
Canariajournalen har tidigare presenterat en vetenskaplig studie om calimaperioder fram till 2015.
Den visade att det var cirka 20 calimaperioder i genomsnitt per år.
De flesta varade bara 1-2 dagar, men det fanns också några som sträckte sig över en vecka.
Under en internationell konferens om luftföroreningar och sandstormar 2018, som också rapporterades i Canariajournalen, framkom det att det varit mindre sand från Sahara i luften efter 1980-talet.
Utvecklingen hittills
Canariajournalen har nu studerat årsrapporterna om luftföroreningar under åren 2013-2022 för att se hur calima-utvecklingen varit.
Rapporterna kommer från den kanariska regeringens centrum för utvärdering och förvaltning av luftkvaliteten.
Den senaste årsrapporten om luftföroreningar är från 2022.
Rapporten för 2023 har inte kommit ännu.
Vi som var på Kanarieöarna förra året vet att det var en hel del calima-perioder även 2023.
Men i allmänhet kan vi se att det inte har varit en trend med många fler episoder av calima än tidigare.
Problemet är först och främst att det är fler än tidigare som varit långvariga.
De långa episoderna återspeglas också i det faktum att årsgenomsnittet för partikelföroreningar har överskridits under några av åren efter 2017, men inte under åren 2013–2016.
52 övervakningsstationer
Calima spred sig ibland över hela Kanarieöarna, ibland bara över några av öarna. Det kan finnas stora, lokala variationer i hur tät den är.
Det finns för närvarande 52 stationer för övervakning av luftkvaliteten på Kanarieöarna.
Den äldsta togs i drift i Izana, Teneriffa 1986 och är den näst äldsta i världen.
Årsöversikt
För perioden 2013 till 2022 har det varit fem år med ett mer eller mindre normalt antal calima-perioder, och fem med fler än normalt.
Åren med mer än normalt var under perioden 2017-2022.
Under tre av åren med många calima-perioder, det vill säga 2022, 2020 och 2017, var det också ovanligt många extra långa , och höga årsvärden på mätningarna.
Dessa tre år framstår därmed som de sämsta under tioårsperioden.
Det finns dock inte tillräckligt med årtal för att bekräfta att det är en trend, antingen att det har varit fler, längre eller tjockare calima de senaste åren, bara en antydan om att det kan vara så.
Om fem till tio år kan det finnas en tillräckligt lång mätserie för att bekräfta eller dementera om det finns någon trend i den ena eller andra riktningen efter 2020, om det inte kommer nya rapporter som ger svaret under tiden.
Många och långa avsnitt under 2022
År 2022 var det hela 31 calima-perioder på Kanarieöarna.
Den kortaste varade bara en dag, och den längsta kom i januari, februari, oktober och december. De varade i 14, 14, 19 respektive 13 dagar.
En av de tre calima i juli 2022 varade i 10 dagar.
Det förekom calima-perioder under årets alla månader, med det största antalet i november. Då var det fem.
Under sju av årets månader var det tre calima.
Vi vill betona att det inte var calima överallt på Kanarieöarna under alla dessa 31 perioder, och att det var varierande styrka och lokala variationer.
Det årliga gränsvärdet för hälsorisker överskreds vid tio av mätstationerna.
Den årliga gränsen är 40 mikrogram PM10-partiklar per kubikmeter luft.
PM10 är partiklar upp till 10 mikrometer i diameter.
Gränsen för antalet dagar då det var över dygnsgränsvärdet överskreds vid 40 av stationerna.
Gränsvärdet är satt till 33 dagar per år och gränsvärdet per dag per dygn är 50 mikrogram PM10 per kubikmeter luft.
Värst i San Agustín
San Agustín på södra Gran Canaria hade flest dagar med calima, hela 82 stycken.
Det högsta dygnsvärdet på enskilda dagar uppmättes också i San Agustín:
872 mikrogram PM10 per kubikmeter luft.
27 perioder under 2021
Under 2021 registrerades 27 calima-perioder. I december var det fyra, och de andra månaderna var det från en till tre.
Den längsta varade i 12 dagar och kom i december.
Annars var det inga riktigt långa calimaperioder under 2021.
Den dagliga gränsen överskreds på nio av stationerna, och flest dagar, 57, registrerades i San Agustín.
Dåligt år 2020 också
2020 var också ett värstingår för calima med 28 perioder, och överskridelser av antalet dagar med perioder på 14 av stationerna.
Det var fem perioder i september 2020, fyra i februari, fyra i mars och fyra i oktober.
Fyra särskilt långa perioder registrerades, och den längsta, i juli, varade i 15 dagar.
I Playa del Ingles överskreds den dagliga gränsen under 111 dagar och i San Agustín under 103 dagar.
Vid hälften av mätstationerna uppmättes som mest över 1000 mikrogram PM10 per kubikmeter luft.
Den allra högsta avläsningen under 2020 noterades i Playa del Inglés: 1821 mikrogram PM10.
Normala år 2019
År 2019 var det 21 calima-perioder. De längsta varade i 15, 17 och 19 dagar och kom i februari, augusti respektive maj.
Det förekom överskridanden i antalet dagar med mätningar över gränsvärdena vid fem av stationerna.
Stationen med flest överskridanden, Casa Cura, hade 69 dagar.
35 avsnitt under 2018
2018 var också ett år med många Calima-perioder, 35 stycken.
Det var fem perioder i januari, augusti och december, och fyra i både april och september.
Det blev dock bara ett riktigt lång period 2018. Den kom i december och varade i 14 dagar.
Endast två stationer överskred antalet dagar med hög koncentration. Som mest var det 45 dygn.
33 perioder under 2017
Under 2017 registrerades 33 calima-perioder, sex av dem i december.
Maj, juni och september hade fyra vardera. De andra månaderna hade från en till tre.
Det var en riktigt lång period på 19 dagar i januari, en på 11 dagar i juni, en på 16 i juli och en på 11 i december, totalt fyra.
Dygnsgränsen överskreds på 13 stationer, och på den med flest dagar uppmättes 88.
Enklare rapporter tidigare år
För åren 2013 till 2016 har det endast publicerats sammandrag med få detaljer, inte fullständiga rapporter.
Under 2016 var det bara en station som överskred gränsvärdet.
En annan uppgift i sammanfattningarna är att det förekom 25 överskridanden av det dagliga gränsvärdet på södra Teneriffa under 2013.
Calima på södra Gran Canaria
Vi tog en närmare titt på mätningarna på södra Gran Canaria, där de flesta skandinaver semestrar och bor.
Här finns för närvarande partikelmätare i drift på dessa platser:
Agüimes, Castillo de Romeral, Instituto de Technologia Canarias (ITC), La Loma, Parque de San Juan, Pedro lezcano och San Agustín, som ligger längst söderut av mätstationerna.
I kommunen Mogán på den sydvästra delen av ön finns det inga stationer för övervakning av luftkvaliteten.
Stationen i San Agustín är den närmaste.
Calima i San Agustín
San Agustín-stationen har visat sig vara en av de platser som ofta drabbas av tät calima.
Vi har därför valt att undersöka detta närmare.
Rapporterna visar att det här var mindre än 30 dagar per år med calima under åren 2013-2016.
Under 2017 var det över 80 dagar. Sedan följde två år med 30-40 dagar.
År 2020 var det en riktig topp med över 100 dagar. Det året kom den tjockaste och mest långlivade caliman över alla öarna i februari.
Året därpå var det drygt 60 dagar med calima i San Agustín.
År 2022 var det över 80 dagar.
Överskridanden tre av tio år
Under åren 2013-2016 var det genomsnittliga årliga mätvärdet under hälsogränsen 40 mikrogram PM10-partiklar per kubikmeter luft i San Agustín.
Gränsvärdet tangerades 2017, vilket kan anses vara ett överskridande.
Det låg då två år under gränsvärdet, innan det överskreds igen 2020.
2021 var ytterligare ett år under gränsen, men 2022 uppmättes det högsta årsvärdet under de senaste tio åren: Över 50 mikrogram per kubikmeter luft.
Mycket höga värden i år
I januari och februari i år har det, som tidigare nämnts, varit tre tunga calima-perioder.
Under perioden 22 januari–24 februari överskreds dygnsgränsen på 50 mikrogram PM10 flera gånger i San Agustín.
Vid ett tillfälle noterades 875 mikrogram.
På andra håll på Kanarieöarna har ännu högre partikelvärden per dag uppmätts i år, över 1000 mikrogram PM10.
Nya sandsamlare
Kanarieöarnas luftkvalitetslaboratorium har nyligen installerat nya PM10-partikeluppsamlare i Las Palmas.
Samlarna visar betydande mängder sandpartiklar från Sahara, uppgavs det på X i veckan.
Strängare gränser är på väg
Den 21 februari enades Europaparlamentet om att skärpa luftföroreningsreglerna, med en nollvision för 2050.
Till 2030 ska nya gränsvärden införas för partiklar, kvävedioxid (NO2) och svaveldioxid (SO2).
Naturliga föroreningar, som sandpartiklar från Sahara, kan inte hanteras eftersom dammet inte kan städas bort.
Vetenskapliga rapporter har visat att tre miljoner människor dör till följd av luftföroreningar varje år i världen.
Vid en internationell konferens om sand- och sandstormar i Uzbekistan i november 2023 framkom det att dessa förekommer i 45 länder och påverkar 150 av världens länder.
Det framkom också att cirka två miljarder ton sand och damm virvlar upp i atmosfären varje år.
Betydande konsekvenser
I juli 2023 tillkännagav Meteorologiska världsorganisationen (WMO) sitt stöd för den första internationella dagen någonsin för att bekämpa sand- och sandstormar.
Detta för att uppmärksamma de betydande effekterna på miljön, det socioekonomiska välbefinnandet och hälsan.
Stoftpartiklarna påverkar klimat, väder, atmosfär och ekosystem, påpekar WMO.
Det här är calima
Calima är ett unikt väderfenomen där torra och varma östliga vindar blåser från Afrika ut över Atlanten och för med sig sanddamm som virvlats upp i högre luftlager från Sahara.
Man får ofta muntorrhet och ont i halsen och ögonen under en stark calima.
Du kan också få en konstig smak i munnen, och starkare slemutveckling i näsa och svalg.
Termen calima används när det är en minskad sikt till mindre än fem kilometer sammanfallande med en relativ luftfuktighet på mindre än 70 procent, skriver det statliga väderinstitutet Aemet i sin terminologimanual.
Calima gör att temperaturen på Kanarieöarna ofta, men inte alltid, blir väldigt hög.
Sanddammet gör att sikten kan minskas, och dammet lägger sig överallt.
Det är ofta varmare och tätare sanddimma ju högre man kommer.
De varma luftströmmarna rör sig i högre luftlager när det är calima.
Högtryck i norr - lågtryck i söder
Väderfenomenet kan uppstå när det subtropiska högtrycket ligger långt norrut, och det är lågtryck söder om Kanarieöarna. Det händer att nederbörd kommer samtidigt med calima, men det händer väldigt sällan.
Ny forskning om väderfenomenet, utförd av astrofysiska institutet på Kanarieöarna, IAC, har avslöjat följande:
Calima uppstår efter att det förekommit perioder av fukt och regn i ett geografiskt område som går österut från Atlanten till Röda havet.
Ungefär två månader efter den blöta perioden börjar sanddammet blåsa i riktning mot Kanarieöarna.
Insekter, bakterier, virus och föroreningar
Calima består av aluminiumsilikater (aluminiumoxid och kiseldioxid), lera, gips, kalcit och andra mineraler.
Den för med sig bakterier, virus, svampar, pollen, insekter, sporer, små marina organismer och föroreningar från industriella utsläpp i Marocko, Algeriet och Tunisien.
Experter sägs ha räknat över 150 typer av bakterier i calima, och några av dessa kan vara hälsofarliga.
Ibland, när det är stora insektsangrepp där sanden kommer ifrån, följer insekter som gräshoppor efter.
Calimas har också med sig näringsämnen som kan öka algtillväxten i havet, men också ge näring till en rad andra växter.
Gränsvärden för hälsofaror
PM10 är partiklar med en diameter på mindre än 10 mikrometer, PM2,5 är mindre än 2,5 mikrometer.
Världshälsoorganisationen har satt en daglig medelgräns på 50 mikrogram för PM10 och 25 mikrogram för PM2,5.
Så beskrivs hälsoeffekterna av PM2.5 på webbplatserna för World Air Quality Index Project, ett erkänt dammmätningssystem.
0-50: Bra luft
0-12 mikrogram PM2,5 per kubikmeter luft.
Luftkvaliteten är tillfredsställande.
51-100: Måttlig
12,1-13,4 mikrogram PM2,5.
Luftkvaliteten är acceptabel.
För vissa typer av luftföroreningar kan det dock finnas måttliga hälsoproblem för ett mycket litet antal personer som är ovanligt känsliga för luftföroreningar.
Aktiva barn och vuxna, och personer med luftvägssjukdomar som astma, bör begränsa långvarig utomhusansträngning.
101-150: Ohälsosamt för känsliga grupper
35,5-55,4 mikrogram PM2,5.
Människor i känsliga grupper kan uppleva hälsoeffekter.
De flesta kommer förmodligen inte att påverkas.
Aktiva barn och vuxna och personer med luftvägssjukdomar bör begränsa långvarig utomhusansträngning.
151-200: Ohälsosamt
55,5-150,4 mikrogram PM2,5.
Vem som helst kan börja uppleva hälsoeffekter.
Människor i känsliga grupper kan uppleva allvarligare hälsoeffekter.
Aktiva barn och vuxna och personer med luftvägssjukdomar bör undvika långvarig utomhusansträngning.
Alla andra, särskilt barn, bör begränsa långvarig utomhusansträngning.
201-300: Mycket ohälsosamt
150,5-250,4 mikrogram PM2,5.
Hälsovarningar utfärdas av myndigheterna.
Hela befolkningen kommer sannolikt att drabbas.
Aktiva barn och vuxna och personer med luftvägssjukdomar bör undvika all utomhusansträngning.
Alla andra, särskilt barn, bör begränsa ansträngning utomhus.
300+: Farligt
Över 250,5 mikrogram PM2,5.
Hälsovarningar utfärdas.
Alla kan uppleva allvarligare hälsoeffekter
Alla bör undvika all utomhusansträngning.
Gör detta under stark calima
Under en calima finns en ökad risk för infektioner i andningsorganen.
Barn och människor med dålig hälsa är mer utsatta.
När caliman blir riktigt dålig brukar sjukvården på Kanarieöarna rekommendera att man undviker fysisk aktivitet utomhus, mest håller sig inomhus med stängda dörrar och fönster och dricker mycket vatten.
Hälsopåverkan
Sandartiklarna kan orsaka hälsoproblem och vara farliga för personer med andningsproblem.
Det är särskilt personer med astma, KOL, lungfibros och hjärt-kärlsjukdom och de som har influensa som är i riskzonen.
PM1 är farligast eftersom de tränger djupt ner i lungorna, där ett betydande antal passerar genom cellmembranet och kommer in i blodomloppet, enligt WHO.
De kan skada artärernas innerväggar, penetrera vävnaderna i det kardiovaskulära systemet och kan potentiellt spridas till större organ, inklusive hjärnan, hjärtat, levern och endokrina systemet.
I värsta fall kan PM1 bidra till dödliga sjukdomar som hjärtinfarkt, lungcancer, demens, emfysem, ödem och andra allvarliga sjukdomar, vilket leder till för tidig död.
PM1-nivåer övervakas inte av WHO, endast PM2.5 och PM10, och inga gränsvärden har satts för PM1.
Enligt experterna är calimas som kommer på vintern sämre för hälsan än de som kommer på sommaren eftersom vindarna som uppstår på sommaren renar luften snabbare.
Översättning; Thomas Nilsson thomas.nilsson@canariajournalen.se
Bli en privat sponsor du också! Canariajournalen har valt att ha allt innehåll utanför betalväggar och finansierar sin drift med annonser och privata sponsorer, utan prenumeration eller pressstöd. Det kostar pengar att driva kvalitetsjournalistik, och du kan hjälpa oss att bli ännu bättre: Bli sponsor, Vipps eller Swish en valfri slant pengar: Vipps: 95 74 94 69. Swish: 070 2314 263. Tack på förhand för ditt stöd !
