Sju av tio kanarier positiva till turismen
Nästan sju av tio kanarieöbor anser att turismen är fördelaktig, även om den bidrar till högre levnadskostnader, enligt en färsk undersökning.
Åsikterna går isär på många punkter, men det allmänna intrycket är att invånarna på Kanarieöarna är mycket mer positiva än negativa till turismen.
Mycket lite av det som framkommer i undersökningen tyder på en ökning av turistfobi eller turisthat på Kanarieöarna.
Ekonomisk utveckling
Majoriteten av dem som svarade på undersökningen anser att turismen bidrar till ekonomisk utveckling, lockar till sig investeringar och ökar konsumtionen av lokala produkter.
En stor del av invånarna anser också att turismen ökar de totala levnadskostnaderna och skapar otrygga jobb.
Fyra aspekter
Det visar den senaste undersökningen Habits and Socioeconomic Trust Survey (ECOSOC) för årets andra kvartal.
Ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga aspekter av turismens utveckling på Kanarieöarna belyses i undersökningen.
Resultaten publicerades av Kanarieöarnas statistikbyrå i veckan.
Spänningar
Nästan fem av tio tror att turismen skapar spänningar mellan invånare och turister.
Nästan fyra av tio håller inte med om detta påstående.
Mer för än mot turistskatt
Mer än fyra av tio anser att en turistskatt bör införas, baserat på antalet dagar som turisterna tillbringar på Kanarieöarna.
En av fyra är emot en turistskatt.
Nästan tre av tio är osäkra på denna punkt.
Åtta av tio är negativa till att invånarna på Kanarieöarna också ska betala turistskatt när de semestrar i sina hemtrakter.
Annorlunda om fritidshus
När det gäller att reglera uthyrningen av fritidshus varierar svaren också kraftigt. Sex av tio invånare på Lanzarote är negativa.
På Fuerteventura, i Las Palmas de Gran Canaria och i Santa Cruz de Tenerife är hälften negativa.
På norra Teneriffa och La Gomera finns det flesta invånare som är negativa till planeringsförordningen för turism.
Driver upp bostadspriserna
Tre av fyra invånare anser att turismen bidrar till den ekonomiska utvecklingen, men samtidigt driver upp priserna för att hyra och köpa bostäder.
Drygt sex av tio anser att turismen skapar otrygga jobb.
Två av tio anser att så inte är fallet.
Mer än hälften anser att turismen bidrar till ökad konsumtion av lokala varor.
Miljöpåverkan
Sex av tio anser att turismen har negativa konsekvenser för miljön, såsom ökad konsumtion av vatten, el och mark, mer avfall och föroreningar, och är negativt för trafik och rörlighet.
Nästan sex av tio anser också att ekosystemet har skadats oåterkalleligt av turismen.
Majoriteten håller dock inte med om att turismen bör införa en praxis för att bevara miljön.
Sociala förmåner
Drygt hälften av befolkningen anser att utveckling av turismen skapar sociala fördelar, såsom högre social tolerans och förbättring av regionens prestige.
Nästan sex av tio anser att turismen bidrar till att förbättra infrastrukturen.
En av fyra anser däremot att turismen inte bidrar till sådana sociala förbättringar.
Byte av bostadsort
Mer än sex av tio tror att turismens sociala kostnader leder till att lokalbefolkningen byter bostad.
Drygt två av tio tror inte det.
Kostnader för sociala avgifter
Åsikterna går starkt isär om turismens sociala kostnader.
Lite mindre än hälften tror att detta bidrar till en kollaps av hälso- och sjukvården.
Fler än tre av tio håller inte med om detta påstående.
Drygt fyra av tio anser att turismen har lett till en förbättring av boendeservicen.
Lite mindre än fyra av tio ser inte sådana förbättringar.
Mångkulturella fördelar
Åtta av tio svarar att turismen innebär att de har mer kontakt med människor från andra platser.
Fler än sju av tio tycker att det är bra och bidrar till förståelsen för andra kulturer.
Kultur och tradition
Mer än fyra av tio anser att turismen bidrar till att bevara den lokala kulturen och de lokala traditionerna.
Mindre än fyra av tio tror motsatsen.
Mer än hälften anser att turismen bidrar till att bevara och uppskatta monument.
Tre av tio håller inte med om detta.
Nästan sex av tio anser att turismen leder till ett större kulturutbud.
En av fyra håller inte med om detta.
Metod
Undersökningen bygger på ett urval av 2400 hushåll på Kanarieöarna.
En person över 18 år i varje utvalt hushåll intervjuas. Detta bör ge en representativ bild av hela befolkningen.
Översättning: Thomas Nilsson thomas.nilsson@canariajournalen.se
Bli en privat sponsor du också! Canariajournalen har valt att ha allt innehåll utanför betalväggar och finansierar sin drift med annonser och privata sponsorer, utan prenumeration eller pressstöd. Det kostar pengar att driva kvalitetsjournalistik, och du kan hjälpa oss att bli ännu bättre: Bli sponsor, Vipps eller Swish en valfri slant pengar: Vipps: 95 74 94 69. Swish: 070 2314 263. Tack på förhand för ditt stöd !
