Så här lurar du kortbedragarna

Operation "carding" ("korting") drivs för närvarande på Kanarieöarna av Guardia Civils specialenhet för it-brottslighet.

Som ett led i detta har polisen inlett en förundersökning mot en kvinna som misstänks ingå i ett nätverk av bedragare.

Kvinnan utreds för bankbedrägeri med kortingmetoden på Lanzarote, skriver Guardia Civil i ett pressmeddelande.

Hon ska ha lyckats lura till sig 5018 euro från ett kreditkort som hon ska ha fått tillgång till på ett oärligt sätt.

Personen i fråga ska ha genomfört över 60 köpavgifter på olika bettingsidor på internet och i utländska nätbutiker.

Rapporterades i augusti

Guardia Civil fick kännedom om bedrägeriet när de fick en rapport till huvudkontoret i San Bartolomé de Lanzarote i augusti.

Bedrägerioffret rapporterade, enligt polisen, att 63 obehöriga debiteringar hade upptäckts på bankkortet.

Polisutredningen ledde till att en misstänkt person som bor på Lanzarote identifierades.

Du måste skydda dig själv!

Cyberattacker och hackning sker allt oftare. It-brottsligheten ökar snabbt i Spaniens nationella och Kanarieöarnas regionala brottsstatistik.

Därför är det nödvändigt att skydda sig och vidta adekvata motåtgärder, varnar Guardia Civils specialenhet mot cyberbrottslighet i pressmeddelandet.

Alla är sårbara. Det hjälper därför inte att tänka att det inte kan hända dig någon gång, sägs det.

Därför måste man vara medveten och agera därefter.

Att sätta sig in i de metoder som bedragarna använder, till exempel matfett, är det första steget för att kunna förebygga.

Så här fungerar "korting"

Cyberkriminella använder informationen från stulna kort, försvunna kort eller kort som de av någon anledning har tillgång till vid ett brott mot säkerheten på nätet, informerar Guardia Civil om kortning.

Det är en typ av bedrägeri som använder information från stulna bank- och kreditkort för att handla på nätet eller prenumerera på internettjänster.

Informationen som extraheras gäller olika bank- och betalkort. Därav termen "korting".

Det här är metoderna

Cyberbrottslingarna använder olika tekniker för att få tag på offrens kortinformation.

Här är en lista från Guardia Civil över de vanligaste metoderna:

• Bedrägerier genom "phishing", "smishing", "vishing" eller "shoulder surfing".
• Spridningen av skadlig kod som "Keyloggers", som kan spela in tangentbordstryckningar.
• Databaser med kunder/användarnamn på webbplatser där säkerheten har äventyrats och information som publicerats online.
• Falska webbplatser där användare har angett kortinformation.
• Kloning av bankkort man har tillgång till genom arbete, relationer etc.
• Användning av läsare med RFID eller NFC trådlös kommunikation, som kan hämta information från kortet.

Läsaren är placerad nära offrets bankkort, på ett avstånd av mindre än 15 centimeter.

Inom några sekunder sparas informationen.

Efter att kortinformationen har samlats in gör bedragarna köp för att verifiera att den information de har återskapat på ett virtuellt kort är giltig.

Vanligtvis börjar bedragare med att göra köp av produkter och tjänster som har ett lågt belopp.

Genom att göra detta undviker de dubbla auktoriseringssystem.

Utöver transaktionerna ökas beloppen gradvis för att hitta det tillgängliga saldot på bankkortet.

Om det föregående steget lyckas kommer bedragarna att ha verifierade kortuppgifter och kvaliteten på den stulna kontoinformationen för att fastställa dess värde.

Utnyttjar försäljningskampanjer

Fallen av kortning ökar i allmänhet under de viktigaste kommersiella kampanjerna, vilket drar fördel av överbelastningen av transaktioner på grund av köp.

Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt dessa datum för att undvika att utsättas för bedrägliga kortdebiteringar som ligger utanför kortinnehavarens kontroll, uppmanar Guardia Civil.

Stort bedrägerifall i Spanien

Ett exempel på ett fall av kortning som fått stort genomslag i Spanien är "Operation Proxy".

Medlemmar i bedragarnätverket, som bor i ett antal olika länder utspridda runt om i världen, sålde vidare de produkter de hade förvärvat på oärligt vis.

De gjorde detta till lägre priser än de som var etablerade på marknaden.

Goda råd för att skydda dig

Korting är en attack som innebär att cyberbrottslingar utnyttjar teknisk kunskap och andra tekniker för att få bank- och personuppgifter från sina offer.

Här är några råd från Guardia Civil som kan skydda dig från den här typen av bedrägerier:

• Öppna inte skräppost eller e-postmeddelanden från okända avsändare.
• Kontrollera regelbundet din bankverksamhet och dina transaktioner. Var särskilt uppmärksam på de perioder då du gör flest onlineköp: Reor, helgdagar, jultid, Black Friday, etc.
• Inaktivera NFC på din mobila enhet när du inte använder den, eller använd en stöldskyddskorthållare när du bär den i fickan.
• När du köper online, se till att webbutiken är pålitlig och att den använder en betalningsgateway eller accepterar säkra betalningsmetoder. Lämna inte ut information på webbplatser med tvivelaktigt rykte.
• Använd en digital plånbok eller liknande tjänster som din bank erbjuder för att handla på nätet.
• Inaktivera NFC- eller RFID-funktionen i bankappen om du inte använder denna för betalning. Om du använder det, se till att PIN-verifiering krävs när du använder den här betalningsmetoden när du gör köp med ett bankkort.
• Lämna aldrig, under inga omständigheter, ut dina bankuppgifter via telefon.
• Använd inte offentliga datorer för att bedriva handel.
• Uppdatera ofta de program och applikationer som du använder ofta.
• Aktivera auktorisering på flera nivåer på bankkort och lita inte på något meddelande som ber om kortinformation eller identifiering.

Undvik att bli en måltavla

Om du misstänker att du har blivit utsatt för "korting" måste du omedelbart kontakta banken och rapportera problemet, uppger Guardia Civil.

Rapportera dessutom alla fakta till myndigheterna och tillhandahåll alla bevis du har.

Polisrådet för företagsnätverk

Använd antivirus, brandvägg och andra verktyg, rekommenderar Guardia Civils specialenhet för cyberbrottslighet.

Kör dessutom frekventa analyser av datorer och annan utrustning för att förhindra att de infekteras av skadlig kod.

Se också till att både arbets- och persondatorer är uppdaterade.

Dessutom bör du vara uppmärksam på säkerhetsvarningar, köra säkerhetsuppdateringar regelbundet och utföra regelbundna systemkontroller.

Se till att dina e-postkonton är väl skyddade och dela inte ditt lösenord med någon.

Tryck inte på bifogade filer som du inte väntar på, även om filen har ett till synes vanligt eller säkert namn. Sådana filer kan ofta innehålla skadlig kodning, vilket kan ge obehörig åtkomst till din e-post och all aktivitet på dina datorer.

Aktivera skräppostfiltret för e-postmeddelanden och blockera åtkomst till misstänkta webbplatser eller sidor som är svartlistade.

Översättning: Thomas Nilsson thomas.nilsson@canariajournalen.se

Bli en privat sponsor du också! Canariajournalen har valt att ha allt innehåll utanför betalväggar och finansierar sin drift med annonser och privata sponsorer, utan prenumeration eller pressstöd. Det kostar pengar att driva kvalitetsjournalistik, och du kan hjälpa oss att bli ännu bättre: Bli sponsor, Vipps eller Swish en valfri slant pengar: Vipps: 95 74 94 69. Swish: 070 2314 263. Tack på förhand för ditt stöd !