Ökad risk för väderkatastrofer på Kanarieöarna

Spaniens sydkust och Kanarieöarna är de områden som löper störst risk att drabbas av översvämningskatastrofer, enligt professor Abel López från avdelningen för territoriell planering och riskstudier vid universitetet i La Laguna på Teneriffa.

I artiklar i de regionala tidningarna La Provincia och Canarias 7 förklarar han varför.

Problemet kallas Dana

En extrem version av väderfenomenet "Dana" är orsaken till översvämningstragedin i Spanien i veckan.

Dana förekommer också på Kanarieöarna, ibland i kraftiga versioner, och har ibland skapat förödande översvämningar.

Ett särskilt allvarligt fall inträffade på Kanarieöarna 2002.

Oregelbunden lågtrycksficka

Dana är en akronym för "Depresión aislada en altura".

Väderfenomenet beskrivs av Spaniens meteorologiska institut, Aemet, i korthet som kalla lågtryck som är isolerade i höga lager i atmosfären.

Lågtrycksfickorna rör sig över land och vatten och beter sig mycket oberäkneligt, enligt meteorologer.

När de kalla luftmassorna möter varma områden där luften är mättad med avdunstat vatten kan det komma mycket kraftigt regn.

Kommer att hända oftare

- Varma hav är en lagringsplats för fukt och fungerar nästan som bränsle för regnigt väder, säger Lopez.

Kalla havsströmmar begränsar dock Danas effekt på Kanarieöarna.

- Därför är det mindre risk att det blir så extremt som det är i Spanien nu inom en snar framtid, trots att havstemperaturen är på väg att stiga, säger han.

Ändå kan det hända här också. Något liknande hände faktiskt på Kanarieöarna den 31 mars 2002.

- Dana kommer att förekomma oftare och mer intensivt som ett resultat av högre havstemperaturer i Medelhavet och på Kanarieöarna, säger López.

Ökad risk för Kanarieöarna

López påpekar att bostäder och annan infrastruktur har byggts utan att ta hänsyn till risken för översvämningar och utan tillräckliga möjligheter till avrinning.

Därför kan gator förvandlas till floder när det regnar mycket på kort tid.

- Under de senaste åren har tropiska stormar också rört sig närmare och närmare Kanarieöarna. Det ökar också risken för väderkatastrofer, betonar López.

Översvämmar bankarna

På Kanarieöarna finns det inga ständigt strömmande floder, utan flodbäddar där regnvatten kan rinna genom raviner och dalar och vidare ut i havet.

Det är inte ovanligt att flodbäddarna svämmar över när det regnar kraftigt, och då finns det risk för liv och hälsa, samt materiella skador.

Detta har skett under de senaste åren, bland annat i kommunen Telde på Gran Canaria.

Städerna måste omorganiseras

- I en varmare värld kommer sådana extrema väderförhållanden att inträffa oftare och bli mer intensiva, säger López.

Han anser att det är nödvändigt att omorganisera städerna på Kanarieöarna för att mildra effekterna av väderfenomen.

- Flera av ravinerna rinner i kanaler under städer, och varje gata kan fungera som raviner för regnvatten, påpekar han.

. Det enda sättet att minska risken är att befolkningen lär sig vad de ska göra när väderfenomen inträffar, menar professorn.

Dessutom måste de mest sårbara punkterna i territoriet kartläggas så att de kan tas med i riskplanerna.

Forskare hävdar att den ökade frekvensen och intensiteten av Dana är direkt relaterad till den globala uppvärmningen eftersom luften kan absorbera mer vatten från avdunstning när jordens temperatur stiger.

Åsnans mage

Dana kallas också för "åsnemage" ("panza del burro" i folkmun, eftersom regnmolnen hänger som grå åsnemagar ner från himlen.

111 millimeter på en timme

I oktober 2015 föll 111 millimeter nederbörd på en timme på östra Gran Canaria.

Teneriffa har tre nederbördsrekord:

• Rekordet för mest nederbörd på en timme innehas av Santa Cruz de Tenerife med 129,9 millimeter den 31 mars 2002.
• Rekordet för mest nederbörd på sex dagar innehas av Sauces i Santa Cruz de Tenerife med 984,8 millimeter den 24-29 februari 1988.
• Rekordet för mest nederbörd under en månad innehas av Caldera de Taburiente i kommunen Santa Cruz de Tenerife med 1626,1 millimeter i januari 1979.

Översättning: Thomas Nilsson thomas.nilsson@canariajournalen.se

Bli en privat sponsor du också! Canariajournalen har valt att ha allt innehåll utanför betalväggar och finansierar sin drift med annonser och privata sponsorer, utan prenumeration eller pressstöd. Det kostar pengar att driva kvalitetsjournalistik, och du kan hjälpa oss att bli ännu bättre: Bli sponsor, Vipps eller Swish en valfri slant pengar: Vipps: 95 74 94 69. Swish: 070 2314 263. Tack på förhand för ditt stöd !