Norrmännen är snålare än svenskarna på Kanarieöarna

Det finns stora skillnader i utgifter för norrmän, svenskar, danskar och finländare.

Norska turister spenderade mindre än svenskar, danskar och finländare under semestervistelser på Kanarieöarna 2024, enligt en färsk undersökning.

Om vi bortser från kostnaden för flygresor spenderar norrmännen faktiskt mycket mindre pengar per dag på destinationen än turister från grannländerna.

År 2024 spenderade varje norsk turist i genomsnitt 108 euro per dag under sin vistelse, enligt en profil av nordiska turister på Kanarieöarna 2024.

Rapporten publicerades denna veckan av turistrådet.

Svenska turister spenderade 128 euro, danskarna 133, och finländarna 159 euro i gjennomsnitt per dygn-

Norrmännen använde också minst penger på flygresor till och från Kanarieöarna, 508 euro i genomsnitt.

Svenskarna lade 568 euro på flygresor, danskarna 527 euro, och finländarna 572 euro.

 Paketresor

Norrmän var mindre benägna att resa på paketresor till Kanarieöarna än svenskar, danskar och finländare.

När det gäller norrmännen valde ungefär hälften av de kanariska turisterna paketresor.

För svenskarna var det 70 procent, för danskarna 71 procent och för finländarna 60 procent.

Längsta semestrarna

Norrmännen hade de längsta semestervistelserna på Kanarieöarna förra året, 15,1 dagar i genomsnitt.

Genomsnittet för svenskarna var 11,2 dagar; för danskarna, 9,1 dagar; och för finländare 11,5 dagar.

Finländarna frikostigast

Turister från Finland spenderade mycket mer pengar under sina semestervistelser än andra nordiska turister, i genomsnitt 2217 euro per semester när man räknar med flygbiljetter.

Norrmännen spenderade 1741 euro, bara något mer än svenskarna (1701 euro) och danskarna (1601 euro).

Detta trots att vistelserna var  längre för de norska turisterna.

Norrmännen spenderade något mer pengar än svenskar, danskar och finländare på boende och tilläggsköp per vistelse, i genomsnitt 1025 euro, men det beror på att norrmännen hade mycket längre vistelser.

Det kan också ha betydelse att färre norrmän hade köpt paketresor där måltider inkluderades.

Turisterna från de andra tre nationerna spenderade mellan 931 och 954 euro på detta.

Därför Kanarieöarna

De främsta anledningarna till att nordiska turister väljer Kanarieöarna som semestermål varierar mycket mellan olika länder.

Alla har "klimatet" som den faktor de värderar högst, med god marginal till nummer två.

Danska avvikelser

Danskarna rankar dock "klimatet" över tio procentenheter lägre än norrmän, svenskar och finländare, 73,3 procent.

De övriga tre ligger på 83,7-85,9 procent.

Danskarna ger "Havet" och "Trygghet" ett mycket lägre betyg än de andra.

De är också minst oroade över "landgångar" (5,4 procent), som norrmän och svenskar värderar ganska högt, över 33 procent.

Svenska avvikelser

Svenskarna rankar «Havet», «Stränder» och «Stillheten» högre än de andra, 55, 46,6 respektive 39,8 procent.

De är dock mycket mindre bekymrade över "boende" (25,5 procent) än turister från de andra tre nationerna (33,9-39,7 procent).

Boende

Norrmännen ger "Boendealternativ" högre betyg än de andra tre, med 39,7 procents betydelse.

«Autenticitet» och «exotism» anses vara mindre viktiga av norrmännen än vad andra turister är, 9,2 respektive 6,5 procent.

Finländarna ger "Landskapet" ett mycket högre betyg än turister från de andra tre länderna, 38,6 procent jämfört med 18,4-21,2 procent.

De rankar också "Tillhör Europa" lite högre än de andra.

Finländaren anser att "Ro" är mindre viktigt än norrmannen, svensken och dansken.

Kultur i botten

Intresset för "kulturutbud" är mycket ljummet för alla fyra nationaliteter, med en betydelse som sträcker sig från 3,6 till 6,1 procent.

Minst intresse är "Historiskt kulturarv", som danskar, svenskar och norrmän lägger 2,5-3,6 procent på, och finländare 8,4 procent.

Vandringsleder

En stor skillnad i intresset för nätverket av vandringsleder är också värt att notera.

För finländarna har vandringslederna 20,5 procents betydelse; för norrmän, 14,6 procent; för danskar, 8 procent; och för svenskarna 7,5 procent.

Kan detta betyda att finländare och norrmän är mer förtjusta i att röra på sig och uppleva naturen?

Mest norrmän

År 2024 var det betydligt fler norrmän än svenskar, danskar och finländare som reste på semester till Kanarieöarna.

Cirka 445 000 norrmän, 379 000 svenskar, 295 000 danskar och 208 000 finländare kom.

Gran Canaria tog med god marginal emot många fler nordiska turister än de andra Kanarieöarna, 64,8 procent av det totala antalet.

Det är kanske inte förvånande att smeknamnet "Granca" har spridit sig brett, till vissas upprördhet.

Teneriffa tog emot 25 procent av de nordiska turisterna; Fuerteventura, 5,1 procent; Lanzarote, 4,8 procent; och La Palma, 0,5 procent.

Siffrorna för de små kanarieöarna La Gomera och El Hierro finns inte med i denna rapport.

Det finns inte heller några siffror för turister från Island, som också är en del av Norden, men utgör en mycket liten del av de nordiska turisterna.

Återkommer

31,5 procent av norrmännen, 25,7 procent av svenskarna, 25,9 procent av finländarna och 24,1 procent av finländarna har semestrat på Kanarieöarna minst tio gånger.

Ungefär åtta av tio norrmän, svenskar, danskar och finländare har semestrat på Kanarieöarna minst en gång tidigare.

Mest nöjda

Poängen för hur nöjda de nordiska turisterna var med sina semestervistelser på Kanarieöarna i fjol var 8,56 på en skala som går från 0 till 10.

2,8 procent tyckte att semestern var sämre eller mycket, mycket sämre än de hade förväntat sig.

33,5 procent tyckte att den var bättre eller mycket bättre än väntat.

För 63,7 procent var semestern precis så bra som de hade förväntat sig på förhand.

Nästan nio av tio svarar att de skulle rekommendera semester på Kanarieöarna till andra, och nästan nio av tio skulle också resa hit igen.

Turistskatt

Turistskatt eller inte är ett ämne som har gett upphov till en het debatt på Kanarieöarna.

De nordiska turisterna tillfrågades om hur de ser på införandet av en turistskatt.

45 procent av norrmännen säger nej, 33 procent säger ja och 22 procent tar inte ställning.

För svenskarna säger 36 procent nej, 42 procent säger ja och 22 procent vet inte.

Danskarna har 28 procent nej, 44 procent ja och 28 procent vet ej.

Från finländarnas sida är 49 procent nej, 33 procent ja och 17 procent vet inte.

För närvarande har det inte beslutats att införa en regional turistskatt per övernattning på Kanarieöarna, trots att förslag har lagts fram flera gånger.

Norrmännens semesterfavorit, kommunen Mogán på sydvästra Gran Canaria, införde nyligen en starkt kritiserad kommunal avgift som varje turist måste betala för varje övernattning.

På Teneriffa har man infört en avgift för att använda en populär vandringsled i Masca-dalen. 

Översättning från Canariajournalen.no: Thomas Nilsson thomas.nilsson@canariajournalen.se

Bli en privat sponsor du också! Canariajournalen har valt att ha allt innehåll utanför betalväggar och finansierar sin drift med annonser och privata sponsorer, utan prenumeration eller pressstöd. Det kostar pengar att driva kvalitetsjournalistik, och du kan hjälpa oss att bli ännu bättre: Bli sponsor, Vipps eller Swish en valfri slant pengar: Vipps: 95 74 94 69. Swish: 070 2314 263. Tack på förhand för ditt stöd !